Vilket tjat om hur fort veckorna går men när de inte innehåller något nytt och spännande så bara rusar dagarna helt obemärkt förbi och vi är nu redan nästan och nosar på fredagen.
Imorse så sprang jag för första gången på vad som känns som månader. Jag har ju min gamla Ikea arbetsskada där jag fick nervskador i fötterna av betonggolvet och den poppar upp då och då, det som blir är att fötterna gör ont fast samtidigt så är tårna bortdomnade. Ungefär som när benen somnar men så sitter det i flera månader åt gången.
Mitt humör behövde löpning så vi drog iväg efter fem och det var lika ljuvligt som det gjorde ont.
